Afrikansk kupa med bin från Sala

Foto: Bo Thomaeus

Stina och Bo som gått årets nybörjarkurs har skickat över bilder på parets första samhälle. Bina kommer från en av föreningens avläggare och har varit på plats sedan i slutet av juli. Kupan är dock allt annat än vanlig på våra breddgrader och har byggts av dem själva. Kupans engelska namn är Kenyan Top Bar Hive, vilket på svenska närmast skulle motsvaras av kenyansk toppribbskupa. Metoden användes redan av grekerna och liknande kupor finns alltjämt i t.ex. Polen. Kupan har på sista tiden fått ett litet uppsving i framförallt USA och England.

Den första bilden visar kupan i normalt uppställt skick. Den faluröda färgen är gissningsvis inte den mest vanligt förekommande för denna sorts kupor.

Den andra bilden visar kupan med taket av. En stor skillnad från konventionella kupor är att ramarna/ribborna går ihop och bildar ett tätt tak åt samhället. Täckbrädor används därför inte.

Den tredje bilden visar kupans kanske största skillnad från normala kupor – alla vaxkakor är fribyggda! Varje ribba förses med ett spår som bina kan börja bygga efter. Med ribbor på ca 35 mm bredd har bina en otrolig förmåga att bygga rakt och snyggt – precis som biodlaren vill ha det. Kupans golv består av ett varroa-nät. Under nätet sitter en planka som dels kan tas av för att undersöka nedfall, dels ställas in för att reglera ventilationen. Detta är anpassningar paret själva har gjort för svenska villkor och klimat. I originaluppförande brukar golv saknas helt.

Den fjärde och femte bilden visar fribyggd vaxkakor i närmare detalj. Notera hur bina själva bygger in ”genvägar” för att snabbare ta sig mellan kakans båda sidor. Cellstorleken är ungefär densamma som vaxbyggen på utbyggda ramar, men ska i teorin gå ned i storlek efter ett par generationer bin. Fler drönarceller än normalt kan dock noteras – bina passar på när de får chansen.

Den femte bilden visar bin vid ”flustret”. Någon landningsbräda behövs inte och det gör kupan närmast ointaglig för möss. Antalet öppningar kan lätt regleras med hjälp av vanliga vinkorkar.

Stina och Bo hälsar att konstruktionen är ett experiment och att det självfallet finns många fördelar med konventionella kupor. Honungsproduktionen kan t.ex. beräknas bli högst cirka 75 % av normalt och det krävs ett försiktigare arbete i kupan eftersom ramar saknas. Fördelarna är dock att kupan inte kräver något förvaringsutrymme, att materialkostnaden inte är mer än några hundralappar, att honung båda kan och ska skattas regelbundet utan större ingrepp i kupan, att utrymmet med hjälp av följeväggar (tjockare vinterluckor) efter behov snabbt kan utökas/minskas, att inga ramar måste sändas iväg, att inget arbete behövs efter invintring samt att inga tunga lyft krävs. Mycket återstår självfallet att undersöka innan dess man kan se om det är ett rimligt och bra alternativ för hobbyodlaren, men hittills trivs både biodlarna och bina med sin nya kupa.

Text och Foto: Bo Thomaeus
Bilderna finns samlade i ett bildspel under fliken Bilder!

Mycket intressant projekt tycker vi och hoppas få göra ett besök hos Bo och Stina under nästa säsong. Tack för rapporten och lycka till med biodlingen!